Varför endast framridningsbilder?

Ni undrar säkert varför jag i stort sett inte fotade på själva tävlingsbanan i Fagersta. Helt förståligt. Men då jag inte var där för att försöka tjäna pengar eller jobba utan bara för att ha skoj så valde jag kvalite framför tävlingsbilder. Jag fotade hästarna förra året i Fagersta men upptäckte att det inte gick att stå vid banan och bilder ovanifrån i dressyr är inget jag rekommenderar. Alla vinklar förvrängs, rörelserna ser konstiga ut och det ser allmänt inte bra ut i min mening.

Då om det finns tillfälle för bra bilder så tar jag självklart det. Jag blev riktigt nöjd med mina första seriösa ridhusbilder med nya kameran. Den presterar så bra som jag har hoppats på. Ljuset var helt okej på framridningen och såg till att låta bli att fota för nära hörnen och längst bort vid banan där det var väldigt mörkt. Alltså vinkeln och bilderna från tävlingsbanan och framridningen skiljer otroligt mycket.

_DSC4915 _DSC5091

Ljus och allt skiljer sig, inte samma känsla på något sätt. Kunde ha snabbare slutartid på framridningen för att frysa rörelserna ännu mer och mindre bländare för att få skärpa över större del av bilden. Har jag en stor bländare får jag den perfekta skärpan kanske bara på huvudet jag har fokuspunkten på istället för lite större del med en mindre bländare. Kan skriva ett inlägg om det lite mer ingående någon gång. Men ni ser skillnaderna antar jag. Så nu är nästa tävling i Åsebo och då tänker jag gå in för det ordentligt. Sen får jag hoppas att jag får stå på banan, jag är okej med ett hör om det är så. Slippa stå på läktaren är allt jag begär.

Sammanfattningsvis, bilderna från Fagersta blev så mycket bättre på framridningen än på tävlingsbanan. Jag föredrar i jämnhöjd eller lite grodperspektiv. Nu ska jag se på serier och sen ska jag sova. Imorgon ska jag jobba vidare på en logga och bilderna från helgen. Mer inlägg kommer. För fler bilder från Fagersta kika in min facebooksida och instagram photograph_li om ni inte redan gör det.